onsdag 11 februari 2009

Mardrömmar och Ite missar i kommunikationen


Igår var en dag som fullständigt förstördes av natten som föregick den. Jag hade drömt om en kollo-vistelse på Hawai där presidenten var kanibal men han skulle låta oss leva om vi betalade hyran i tid (på sekunden då, inte på dagen). Vi skulle sova skift och trycka på en knapp så fort vi såg att hyran kommit in. Det värsta var att jag inte fick plats i huset utan var tvungen att sova på verandan. Och så hans hövdingsvrål, likt en Indianchef "haiahuma-haiahuma". Jag vaknade för att gå upp och tömma blåsan som bebisen sparkar på under natten. Men jag vågade inte gå upp. Jag hörde hövdingvrålet, såg sovrumsdörren, undrade om vi kommit ihåg att låsa, tänkte, gud, min dotter är där ute, är det inte meningen att jag ska skydda henne? Låg kvar. Väckte mannen, bad honom att ta på mig i förhopning om att det skulle få tillbaka mig till verkligheten. Det hjälpte inte. Jag tvingade iväg mig till toaletten haiahuma haiahuma, kontrollerade dörren och hoppade tillbaka ner i sängen. Haiahuma haiahuma. Det hade gått över fem minuter och rädslan var kvar.

Jag var på skitdåligt humör hela dagen.

En av våra nya anställda blev sjuk i förrgår och vi fick reda på att hon inte skulle jobba eftermiddagspasset igår klockan elva på dagen (en och en halv timma innan passet börjar). Naturligtvis trodde hon att vi redan förstått det, men det blev lite komplicerat, vi trodde att hon ändå skulle jobba medan hon trodde att vi skulle ta hennes pass och stannade hemma. Jag sa i alla fall åt henne att vila och att jag kunde ta hennes morgonpass idag. Så nu sitter jag på jobbet, det gör hon också. Idag hade hon trott att vi inte skulle ta hennes pass så hon gick till jobbet.

Snopet värre.

1 kommentar:

  1. Dryyyygt, att hon ändå kom till jobbet. Jag brukar resonera så här: Antingen är jag sjuk och KAN inte gå till jobbet eller så går jag till jobbet småsjuk eller ej.

    Hoppas kanibalen håller sig snäll i natt:)

    SvaraRadera